Hade den mest fantastiska helgen förra helgen. Jag och Leif hade ju inte setts på nästan tre veckor, för att han jobbar i Bergen och jag i Alingsås. Så den 5 juni så hade vi bestämt att vi skulle mötas upp i Stockholm. Våra plan landade precis samtidigt och så fick vi äntligen pussa på varandra inne på Arlanda. Tog oss bort till vårt hotell, öppnade en flaska bubbel och la oss i hotellsängen. Sånt sjukt sprattel och pirr i kroppen. Alla timmar på Skype där man har saknat varandra och så helt plötsligt ligger man i varandras famnar igen.
Timmarna bara flög iväg och helt plötsligt var det bara en timme kvar tills vi skulle vara på Söder på Koh Phangan där vi bokat bord. Satte oss i en taxi för att vi hade så bråttom, men efter 40 minuter i trafikkö, så hoppade vi ut och fick ta tunnelbanan från Gamla Stan i alla fall, haha.. Men fram kom vi till slut i alla fall, beställde in två stora öl och fick ett jättemysigt litet bord under några palmer, precis vid ån med alla fiskarna. Maten behöver jag egentligen inte skriva så mycket om, den är som alltid helt sinnessjukt god.
Efter maten var det dags att gå iväg till nästa grej, och själva anledningen till att vi var i Stockholm i huvud taget; Filip och Fredriks 200:e podcast i Globen!!
Satan vad bra det var! Publikrekord i Globen, 16 592 stycken var vi, och fan vad Filip och Fredrik kan underhålla. Det var allt från vanligt podcastprat, sångframträdanden, Krunegård, Timbuktu, Lill Lindfors var där och sjöng podcast-låten, Skrillex på länk, ja, jag kan hålla på hur länge som helst. Det finaste, tycker jag, var nog sången dom sjöng till det Somaliska bandylaget som satt i publiken och visade en fantastiskt fin film från deras kamp. Efter sången stod allihopa upp i Globen och applåderna och jublet ville aldrig ta slut. Så otroligt många människor i samma lokal som bara vägrar sluta applodera, och att se hur rörda dom i bandylaget blev var så himla fint.
Efter 90 minuter av massa kul så avslutas kvällen med att Fredrik drar igång "The storm is over" och Filip kommer flygandes ner från Globens tak. En riktigt fantastisk kväll, är så himla glad över att vi åkte dit! Och att vi lyckades få så sjukt bra platser. Vi satt på 3e raden på parkett, så nära så man nästan kunde röra vid dom!
Dagen efter så åt vi hotellfrukost och sen gick vi upp och la oss i sängen igen och låg där länge och bara myste och kollade film. Mot eftermiddagen så skulle vi passa på att turista lite så åkte ner till Gamla Stan och gick runt där, sen bort till Kungsträdgården, där det var Smaka på Stockholm-festval så det var helt sjukt mycket folk och mat och dryckesstånd överallt. Gick där ett tag och sen upp till Stureplan för att möta upp Thai. Och när vi är där händer det sjukaste och mest otippade. Vi sitter på några bänkar precis vid svampen och ska precis gå, när Leif frågar "Ni vill inte ta en bild eller?"
En bild? Här? Vid svampen? "Nej tack det går bra du"
Och så Leif igen, denna gången med stora ögon och huvud lutat mot bänken vi sitter "Ni vill inte ta en bild eeelleeerr?" Och då har Filip Hammar kommit och satt sig bredvid oss! Blir helt överlycklig, och det känns ju som att vi är goda vänner, eftersom jag har över 400 timmar ihop med dom, och vi bara några timmar innan setts i Globen, så är framme direkt och kramas och så står vi och pratar en stund. Fy satan vad trevlig och genuin han var, superlättsam och trevlig. Men jag tycker det här är så sjukt! Det är ändå för Filip och Fredriks skull vi har åkt till Stockholm, det är på grund av dom som vi är där, och så av alla människor i Stockholm så kommer han fram och sätter sig bredvid oss. På skakiga ben gick vi sen bort till Vapiano där vi åt. Sen ner till Kungsträdgården igen där vi skulle möta upp Stina och sätta oss på Friday's uteservering. Sitter där i några timmar och har det jättetrevligt. Sen skulle vi gå vidare, så där dumt som man alltid får för sig fast det i nästan alla lägen bli bättre av att stanna kvar, haha. Hamnade efter många om och men på terassen på Lydmar där vi drack ett glas vin till skamligt överpris. Sen var vi trötta så då gick vi hem, men först en sväng till Max där vi käkade.
Morgonen därpå var det dags att checka ut och åka hem. Är så nöjd och glad över varenda sekund dom där dagarna, och att få och vara med Leif igen, det var det bästa av allt.
(Fast kanske att krama och träffa Filip var snäppet bättre) ;)
